Nöjesläsning kan vara kostsam för institutionerna

I dag läste jag en intressant artikel i Svenska Dagbladet om att allt fler distansstuderande kvinnor tar allt färre högskolepoäng: Kvinnor tar allt färre poäng.

Orsaken till detta sägs i artikeln vara att många distansstuderande har svårt att prioritera sina studier: ”Många gör det här vid sidan om, men om du läser på exempelvis halvfart krävs det att du lägger ner 20 studietimmar i veckan. I början är ofta ambitionen stor, men sedan halkar många efter” och ”När man pluggar på distans är det mer upp till en själv att man sköter studierna och inte samma press, det är lättare att andra saker tar över och att studierna blir lidande.”

Men i artikeln står även:

  • ”andelen studenter som läser på distans har ökat kraftigt de senaste åren”
  • ”det är fler kvinnor än män som väljer att läsa på distans.”
  • ”Studenter som läser på distans presterar märkbart sämre än studenter som läser på plats, vilket förklarar den kraftiga försämringen bland kvinnor.”
  • ”En stor del av distansutbildningen består av fristående kurser, och ingår alltså inte inom ramen för ett program.”

Jag tror att att en viktig anledning till varför många kvinnliga distansstuderande inte tar sina poäng, är att allt fler kvinnor sett möjligheten att ”nöjesläsa” eller helt enkelt fortbilda sig på sin fritid. I dag kan man tack vare distanskurserna enkelt söka kurser som man inte måste gå och klara och man kan testa lite här och där och bara äta de godaste karamellerna på kursen. Kurspoängen är inte viktiga för dessa studenter, utan inspirationen och kunskaperna. För samhället kan dessa elever vara bra (de fortbildar ju sig frivilligt och på sin fritid), men de kan vara kostsamma för institutionerna!

Posted in  forskning ,funderingar ,utbildning 02 september, 2010

Ska läraren ”behålla badkläderna på”?

I boken Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning (2002) av Olga Dysthe,  Frøydis Hertzberg och Torlaug Løkensgard Hoel, ger författarna bl.a. rådet att skrivpedagogen själv ska skriva, visa upp sina texter och delta i responsgrupperna, annars blir det som ”en simbassäng där alla är nakna utom en”  (2002, s 183).

Det är en fantastisk liknelse och låter klokt. Ändå är jag lite tveksam. Vad tycker du?

Att läraren/kursledaren/skrivpedagogen själv gör övningarna kan väl bara vara bra, men ska han eller hon visa upp resultatet? Vilka för- och nackdelar finns med det?

I dag testar jag rådet. Här kommer alltså mitt svar på den övning som eleverna har i läxa till i dag.

”Det kom ett brev om sommarsäd” av Pär Lagerkvist

Det kom ett brev om sommarsäd,
om vinbärsbuskar, körsbärsträd,
ett brev ifrån min gamla mor
med skrift så darrhänt stor.

Ord intill ord stod klöveräng
och mogen råg och blomstersäng,
och Han som över allting rår
från år till år.

Där låg i solen gård vid gård
inunder Herrens trygga vård,
och klara klockor ringde fred
till jorden ned.

Där var en lukt av trädgårdsgång
och av lavendel, aftonsång,
och söndagsfriden då hon skrev
till mig sitt brev.

Det hade hastat natt och dag,
utan att vila, för att jag
långt borta skulle veta det
som är från evighet.

”Brev II” av Charlotta Wasteson

Jasså, morsan skriver
till dig fortfarande.
Till mig har hon
inte skrivit en rad
sedan 1963.

Själv minns jag henne
bara som stolt och krävande
med sin hårda träslev i näven
och sin stränga gud i förklädesfickan.

Tror du hon vill försonas,
innan hon ger sig av?

6 comments Posted in  funderingar ,Skönlitterära övningar ,utbildning  Tagged:  , , 31 augusti, 2010

Svenssons bildning på Internet

Nyss läste jag ett intressant inlägg  av Ingemar Svensson på Tankesmedjan OmBildning ”Vad är bildning och vad har bildning med Internet att göra?” publicerad på nättidningen re:flex.

Med begreppet ”bildning” och Bernt Gustavssons bok ”Kunskapsfilosofi” som utgångspunkt beskriver Ingemar Svensson sin framtidsvision för skolan och (det livslånga) lärandet:

”det huvudsakliga lärandet kommer att ha genomgått en i grunden revolutionär förändring där det formella och det ickeformella lärandet kommer att kombineras med ett allt mer dominerande informellt nätbaserat lärande där vi inte längre anmäler oss till några organiserade kurser eller studiecirklar, där vi i stället med hjälp av vår personliga lärmiljö på nätet och med hjälp av vårt/våra personliga lärnätverk eller lärgemenskaper på nätet helt och hållet själva kan styra vad vi vill lära, hur vi vill lära och tillsammans med vem eller vilka vi vill lära. Kunskapen finns inte längre i lärarens huvud eller ens i den lilla studiecirkelns gemensamma erfarenhet och nyfikna strävan. Kunskapen finns i ett digitalt kaos, i nätets synbara oändlighet, spridd som delar att hitta och kombinera, i alla de nätverk du har eller skaffar dig tillgång till, i alla de databaser och sökverktyg du har eller skaffar dig tillgång till, hos alla de människor där ute som du kan möta och lära av och tillsammans med, i forum, i bloggar, i communities, i sociala media, genom Skype, MSN…you name it.”

Svensson fortsätter: ”Spekulerar jag och bygger framtidsfantasier? Glöm det. Allt detta är redan här Tror du mig inte, gå då och fråga närmaste tonåring!”

Min erfarenhet är dock att de flesta tonåringar är duktiga på att använda datorer men inte på använda dem till kunskapande. De (och de flesta av deras lärare) har alltså en lång väg att gå innan de kan uppnå Svenssons vision.

Svensson skriver också: ”Vem kommer att vara vinnare i detta framtida lärlandskap?”

Det är en intressant fråga. Jag är dock oroad över vilka som blir förlorarna, för det är en tuff utmaning som ungdomarna ställs inför.

Jag har smakat lite på den framtid som Svensson målar upp och jag trivs som fisken i vattnet, men så har jag också massor av studieerfarenhet och massor av motivation. Hur går det med dem som saknar båda delarna?

Kanske har den personlige coachen/läraren inte spelat ut sin roll?!

Posted in  funderingar ,Internet ,utbildning 27 augusti, 2010

Jisses Jesus!

Alla har en plats i himlen  såväl som på Youtube!

Posted in  funderingar 27 augusti, 2010

Behövs dagsländor eller myror i skolpolitiken?

Läste nyss ett intressant inlägg i skoldebatten skrivet av Helena von Schantz: Skolpolitikens dagsländor och myror,  publicerat den 10 aug 2010.

Här kommer en godbit:

”Det finns två sorters skolpolitiker. Dagsländan sitter på sin kammare, lägger pannan i djupa veck, trycker upp och ner udden på kulspetspennan och klurar ut hur en bra skola skulle se ut. Man målar upp en bild på ”that inner eye that is the bliss of solitude” som Wordsworth skriver om . Små, rara barn rusar fram till bokhyllor och datorer på jakt efter kunskap. Inga lektioner, inga korridorer, inga betyg, inga läxor, inga katedrar, inga lärare som tror att de vet mer än eleverna. Istället välvilliga handledare som hjälper de små i deras kunskapsskapande verksamhet. Litet Mikael Wiehe i bakgrunden. Dagsländan har inga problem med att förklara hur en bra skola för alla ska se ut. Den skolan har han eller hon ju redan skapat i sitt eget huvud.

Så har vi myran. Myran är ständigt i färd med att leta problem och föreslå lösningar. Han eller hon pratar med lärare, elever och föräldrar. Frågar vad man brottas med och vad man föreslår för åtgärder. När samma problem dyker upp om och om igen lägger myran det på sitt ritbord. Om så lösningar som provats verkar ha effekt, ja då lägger myran ett förslag. Sedan hör myran sig för igen. Blev det bättre? Är svaret nej så bär det av tillbaka till ritbordet igen. Myran kan inte ge ett recept på en bra skola för alla. Däremot kan myran, om tid och möjlighet ges, forma en bra skola för alla.”

Vad säger du: Är det dagsländor eller myror som vi behöver i skolpolitiken?

Posted in  funderingar ,utbildning 26 augusti, 2010

LC200N Digital kompetens och lärande II

Jag är nästan färdig med första delkursen och har nu kommit in på LC200N Digital kompetens och lärande II 8,0 hp vid KTH. Jag har gått igenom kursmaterialet och kurslitteraturen och funderat över vilka böcker jag behöver skaffa. Spännande!

Posted in  funderingar ,Internet ,utbildning 25 augusti, 2010

Projektarbete i kursen LC100N – Digital kompetens på KTH

Redan i maj började jag skissa på en webbplats för mina kurser (Fröken Wastesons länksida), men jag har inte hunnit börja använda den än. Än mindre har jag hunnit utvärdera den. Detta arbete vill jag fortsätta på.

Mitt projektarbete ska alltså bestå i att försöka ta reda på:

  • Vad kan man använda en sådan webbplats till?
  • Vilka fördelar och möjligheter finns med arbetssättet?
  • Vilka nackdelar, svårigheter och problem finns med det? Jag skulle här också vilja försöka komma med förslag på lösningar på problemen.
  • Vilka verktyg kan man välja? Blogg eller wiki eller något annat? Vad finns det för fördelar och nackdelar med olika lösningar?
  • Hur skulle man kunna organisera/strukturera webbplatsen? Varför ska man välja att göra så?

Projektet kommer inte i första hand att vara själva skapandet av webbplatsen (även om jag kommer att fortsätta jobba med den). Mitt övergripande mål kommer istället att vara att försöka ta reda på om fördelarna eller nackdelarna överväger: är det bra eller dåligt att skapa en sådan webbplats? Är det bra för mig? Är det bra för lärare generellt? Finns det lärare och elever som arbetssättet skulle kunna passa särskilt bra (eller dåligt) för? Till min hjälp kommer jag att ta kurslitteraturen (och annan litteratur), egna erfarenheter och mina elevers synpunkter.

Har ni gjort något liknande eller har ni andra tips?

1 comment Posted in  funderingar ,Internet ,utbildning 25 augusti, 2010

Mobilen i undervisningen

När kan man ha nytta av mobiltelefoner i undervisningen? Vid enkla uträkningar med miniräknarfunktionen, när man vill göra enkla sökningar på Wikipedia eller NE, vid fotografering, filmning, kanske stavningskontroll, eller vad tycker du att den är bäst till?

Mobilen är bra för att den är just mobil – det vill säga lätt att ta med sig överallt – och för att den, trots sin litenhet, har många någorlunda välfungerande funktioner. Men ska man filma med hög kvalitet är oftast en filmkamera bättre, ska man fotografera är oftast en systemkamera bättre, ska man läsa och skriva texter är oftast en bok eller en dator bättre, ska man söka information på nätet är en dator bättre …

Just nu hör och läser jag ofta åsikter om att mobilen ska revolutionera skolan. Men mobiler i undervisningen får inte bli kejsarens nya kläder. Vår användning måste vara väl genomtänkt! Skoluppgifterna blir inte automatiskt roliga och intressanta för att vi genomför dem med hjälp av elevernas mobiler. Uppgifterna måste vara lärorika, utmanande och stimulerande i sig.

Mitt förslag är att vi ska använda mobilen när vi är behov av ett smidigt och mobilt verktyg, men att vi ska använda mer specialiserade verktyg när uppgifterna är mer avancerade. Jag är dock nyfiken och hoppas få se fler undersökningar som visar vad kan man använda mobilerna till som gör att eleverna verkligen lär sig bättre och effektivare.

När tycker du att mobilen är bättre än andra (ofta mer specialiserade) verktyg?

2 comments Posted in  forskning ,funderingar 15 augusti, 2010

Integritet på Internet

Jag tycker att det är bra om eleverna har tillgång till Wikipedia, Flickr, Facebook och Bilddagboken etc även från skolans datorer. De behöver träna sig att använda källkritik såväl när de läser kompisarnas inlägg på Facebook som artiklarna på Wikipedia, och vi kan i skolan ha bra diskussioner kring hur man kan använda dessa verktyg och vad man kan och bör tänka på när man läser, tittar på andras bilder, skriver och lägger ut egna bilder.

Jag tycker att det är en lagom självcensur att tänka att det man skriver och lägger ut, ska kunna ses av alla, det vill säga av såväl chefen och kollegorna, som ens föräldrar och eventuella barn … Även om man sedan väljer att inte göra materialet så öppet, tycker jag att detta är en bra riktlinje. Vem vet säkert vart ens mer privata bilder och statusuppdateringar kan ta vägen om man lägger dem på Internet?

Generellt uppmuntrar jag mina elever att låta sina texter och bilder vara öppna för alla att se på Internet. Samtidigt råder jag dem alltså att inte lägga upp saker som de tycker är pinsamma för dem själva eller deras kompisar eller som de misstänker skulle kunna missförstås av utomstående.

I häftet Ungas integritet på nätet. En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund får man bland annat tips kring vad man ska tänka på när man lämnar ut material om sig själv på nätet (Lindqvist & Thorslund 2009, s 17-22). Där finns också mycket bra övningar och diskussionsmaterial med konkreta exempel på trovärdiga situationer och problem som kan uppstå (Lindqvist & Thorslund 2009, s 57-66).

Detta häfte är mycket bra att utgå ifrån för oss som jobbar i skolan!

Vill du läsa häftet?

Lindqvist, Johnny och Thorslund, Ewa (2009), Ungas integritet på nätet. En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna, .SE:s Internetguide, nr 5, Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Hela häftet kan laddas ner som en pdf här:

http://www.medieradet.se/upload/Broschyrer_PDF/Ungas_integritet.pdf

2 comments Posted in  bokpresentation ,funderingar ,Internet ,utbildning  Tagged:  , 18 juli, 2010

Upphovsrätt på Internet

Alla som skapar något har automatiskt upphovsrätt till sitt material. Med hjälp av olika typer av licenser kan man, om man vill, underlätta för andra att på ett lagligt sätt använda ens verk. För att lära mig mer om detta har jag läst häftet Copyright  – Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet av Mahtias Klang.

Klang berättar att det är formen och inte idéerna i sig som skyddas (Klang 2008, s 10). Detta tycker jag är logiskt och bra. Tänk om människor hade kunnat ta patent på sina idéer! Då skulle mänskligheten inte ha samma möjligheter till utveckling. Samtidigt är det bra att man kan skydda formen, för det kan innebära ett sätt att få betalt för det jobb man lagt ner för att förverkliga sina idéer.

Klang berättar även att det finns två olika typer av rättigheter: ideella och ekonomiska. De ideella rättigheterna innebär att upphovsmannen ska namnges när verket används och att han eller hon kan neka till ändringar i verket eller att verket sprids på ett sätt som han eller hon upplever som kränkande. De ekonomiska rättigheterna innebär att upphovsmannen kan förbjuda eller begränsa kopiering och spridning av verket. Båda typerna av rättigheter kan man välja att avstå ifrån, men bara den senare kan överlåtas (Klang 2009, s 10).

Klang går igenom olika typer av licenser som styr de ekonomiska rättigheterna och talar om vilka rättigheter och skyldigheter som är kopplade till olika verk. Jag själv använder mig mycket av Creative Commons licenser och har valt att lägga många av mina bilder på Flickr som ”Erkännande”. Jag tillåter därmed såväl bearbetningar som att man tjänar pengar på mina bilder – under förutsättning att man visar att jag är upphovsmannen. Därför blev jag lättad över att läsa att man har rätt till att ens verk ska behandlas med respekt, även om man väljer att tillåta bearbetningar.

Vill du läsa häftet i sin helhet?

Klang, Mahtias (2009), Copyright  – Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet .SE:s Internetguide nr 6, Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Hela häftet kan laddas ner som pdf här:

http://www.iis.se/docs/Copyright_copyleft_webb.pdf

Posted in  bokpresentation ,funderingar ,Internet  Tagged:  , 14 juli, 2010

Next Posts Previous Posts


Jag heter Charlotta Wasteson och är gymnasielärare i svenska och historia. Här skriver jag bland annat om böcker, artiklar och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!

Creative Commons licens


Creative Commons License
Jag gillar Creative Commons. Du får därför gärna använda mitt material. (Det är bara att kopiera, ange källa och länka till materialet.) För mer info klicka här!

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Mina bilder på Flickr:

Student 2017

Student 2017 Simrishamn

Student 2017 Simrishamn

More Photos

Meta

Taggar