Varför måste vi använda it?

08 mars, 2010

Elever i kursen Svenska B frågar mig var det står att vi måste använda it i skolan. De tycker att tekniken strular och att vi får lägga för mycket tid på formen, på bekostnad av innehållet. (Antagligen får jag kritiken därför att jag haft för bråttom med att introducera nya saker. Kanske överskattar jag deras internetvana?)

I våra nuvarande styrdokument hittar jag inte särskilt mycket som förpliktigar oss att använda it. Skolans trådlösa nätverk och övrig teknisk utrustning fungerar dessutom ofta verkligen bristfälligt. Allt tar längre tid när vi ska göra något med hjälp av internet. Men vi kan göra så mycket mer! (När det funkar.) Alltså vill jag få dem med mig!

Här nedan radar jag upp några klipp från Skolverket som stödjer att eleverna behöver kunna använda sig av sociala medier och internet i stort, men de är ganska vaga. Jag skulle gärna vilja ha hjälp av er! Varför gör vi det här egentligen, varför är det så viktigt? Hur ska jag motivera mina elever att vilja lära sig detta också?

Några klipp ur programmålet för det naturvetenskapliga programmet:

Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

  • har förmåga att inhämta ny kunskap och kan sätta sig in i nya frågeställningar som gäller naturvetenskap, individ och samhälle,
  • kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem,
  • kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling,

Dessutom står lite vagt att …

”Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Genom studier i engelska och i andra främmande språk läggs en grund för samverkan över nationsgränser och en beredskap för studier och yrkesliv samt för förståelse för andra kulturmönster.”

och

”Utbildningen ger god vana att använda informationsteknik som verktyg för lärande och kommunikation inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena.”

I Skolverkets kommentar till programmålet står följande:

”I och med informationsteknikens framväxt har användningen av digital teknik inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska sektorerna blivit mycket utbredd. I utbildningen på naturvetenskapsprogrammet används datorer som verktyg för lärande och kommunikation. Eleverna ska kunna använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation. De elever som börjar naturvetenskapsprogrammet har olika färdigheter när det gäller att använda datorn som ett hjälpmedel. En elev som saknar goda kunskaper i datorkunskap bör ges möjlighet att tidigt i utbildningen välja en kurs i datoranvändning.”

Det står inget om användningen av it i kursplanen för Svenska B. Det enda som står är:

”Eleven skall ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv.”

Dessa programmål började gälla 1994 och att nya skrivs just nu. Dessa tror jag kommer att vara ännu mer anpassade efter elevernas behov. Jag kompletterar därför med lite nyare material saxat ur …

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG):

Nyckelkompetenser
Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning.
Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.

5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, 30.12.2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 394/13 matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna.

Så här beskrivs den fjärde kompetensen mer i detalj:

4. Digital kompetens
Definition: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.
Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens
30.12.2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 394/15 Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar.
De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.
Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen.

Entry Filed under: funderingar,Internet,utbildning. Posted in  funderingar ,Internet ,utbildning Taggar: , , , , , , , .



8 Comments

  •    Janne Svärdhagen  |  mars 8th, 2010 at 16:20     

    Frågan är berättigad…svaret är dock enkelt om man vänder på perspektivet lite. Fråga dina elever hur många av dem som skulle kunna tänka sig att vara utan sin mobiltelefon. Svaret är givet. Leta inte svaren i politiskt korrekta dokument…leta i våra erfarenheter och i våra behov. Vi skall nyttja IT för att det ger mer och för att vi måste vara en del i samhället. Men vi får inte ha en skola som nyttjar IT utifrån gamla normer eller metoder, även här måste vi tänka om.

    Om inte nätet funkar…nyttja mobilerna istället även i svenskan.

  •    cwaste  |  mars 8th, 2010 at 16:47     

    Tack för ditt svar! Visst har eleverna behov av att kunna detta, men de har ju fler behov, behov som konkurrerar om deras tid.
    Att lära sig nya verktyg tar tid … men jag tror att de verkligen behöver de här verktygen … och jag tror att de kommer att förstå det, när de lärt sig dem och kan utnyttja de möjligheter som de erbjuder, men tills dess …
    Det verkar som om jag måste kämpa en del för att de ska vilja hoppa på tåget. Så … jag är som sagt tacksam för tips! Och så ska jag fundera mer över hur jag ska kunna använda elevernas mobiler när det strular till sig.

  •    Öpedagogen  |  mars 8th, 2010 at 20:41     

    Kanske behöver lärarna förstå att dessa verktyg ska börja användas tidigt, då behöver inte gymnasieelever lära sig att använda detta så sent i deras utbildning.

    IT är en del av elevernas vardag, därför ska det användas i skolan också. Det är också viktigt att ta in den interaktiva biten i det, att interagera med andra via nätet, att ha verkliga personer som mottagare och att få den bekräftelse alla människor behöver, oavsett ålder eller yrke.

  •    cwaste  |  mars 8th, 2010 at 22:25     

    Jag håller med, men jag tror det är den biten som elever tycker är jobbigast. De är vana vid att konsumera texter på nätet, men de är ovana (och ovilligare än jag anade) vid att producera.

  •    Wartem  |  mars 13th, 2010 at 14:02     

    ”(Antagligen får jag kritiken därför att jag haft för bråttom med att introducera nya saker. Kanske överskattar jag deras internetvana?)”

    Detta trodde jag inte kunde hända på en gymnasieskola. Det måste vara otroligt ovanligt. Det brukar alltid vara tvärt om. Men nu kommer internetvana lärare in och jag antar att detta är en naturlig del i det förloppet.

    Jag känner igen mig i det att tekniken inte fungerar och att det tar för mycket tid när man kopplar in datorer i arbetet. Jag tycker att du ska dra ner på datoranvändandet som hjälpmedel om inte tekniken fungerar perfekt. Fungerar det inte så fungerar det inte.

  •    cwaste  |  mars 13th, 2010 at 17:29     

    Men … vi behöver ju verktygen! Jag vill istället bara kräva av skolledningen att det ska fungera. Och så är jag så övertygad om att eleverna behöver kunna det här.
    Många elever sitter mycket vid sina datorer på fritiden, men de använder nog oftast inte datorn på det sätt som vi i skolan vill uppmuntra dem till. Eller vad tror du?

  •    Wartem  |  mars 14th, 2010 at 11:31     

    Nej det är nog sant. Jag tror att många slutar lära sig mer när de nått den nivå som de ser som nödvändig, och den nivån är ofta inte tillräcklig.

    Försök kanske att ge eleverna fler exempel på när man kan ha nytta av verktygen på högskolan eller senare i livet för att på så sätt öka deras intresse.

    Jag tror att du är inne på helt rätt spår. Fortsätt klaga på teknikerna/skolledningen tills det fungerar.

  •    cwaste  |  mars 14th, 2010 at 14:27     

    Tack för goda råd!
    Det ska jag göra!


Jag heter Charlotta Wasteson och är gymnasielärare i svenska och historia. Här skriver jag bland annat om böcker, artiklar och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!

Creative Commons licens


Creative Commons License
Jag gillar Creative Commons. Du får därför gärna använda mitt material. (Det är bara att kopiera, ange källa och länka till materialet.) För mer info klicka här!

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Mina bilder på Flickr:

Student-program 2017 Österlengymnasiet

Student 2017

Student 2017 Simrishamn

More Photos

Meta

Taggar