Källkritik – viktigare än någonsin

06 februari, 2010

Förr var det dyrt och svårt att sprida sina idéer. I dag kan vem som helst gratis publicera sig på Internet. Problemet är att samtidigt som allt fler människor får chansen att yttra sig, finns det nu färre personer som arbetar med att granska det som publiceras. När konkurrensen om läsare och tittare ökar väljer många skribenter och talare att spetsa till och vinkla sina ämnen för att väcka intresse. Underhållande åsiktsmaskiner får allt mer utrymme på bekostnad av tråkiga experter. Att vara först med en nyhet blir viktigare än att vara väl påläst. Denna jakt på nyheter leder till att information inte alltid granskas innan den publiceras.

De källkritiska reglerna är självklara

För att bli bättre på att granska det som skrivs och sägs kan vi läsa boken Källkritik av Torsten Thorén (2005). Boken vänder sig visserligen främst till historiker och journalister, men Thurén är noga med att poängtera att vi alla använder oss av källkritik när vi vill ta reda på vad som är sant eller i alla fall sannolikt. Det är alltså lätt att förstå varför vi alla har nytta av att bli bättre på det. Men hur ska vi då gå tillväga?

Det första vi måste göra är, enligt Thorén, att bestämma oss för vad vi vill ta reda på och definiera de ord och begrepp vi tänker använda. Därefter letar vi efter berättelser om och spår efter det vi vill studera. Dessa kan bestå av till exempel brev, dagböcker och vittnesmål, byggnader, fotspår och DNA. När vi har hittat vårt källmaterial kan vi systematiskt använda oss av de källkritiska reglerna. Enligt Thorén är dessa så enkla och självklara att de kan uppfattas som banala: vi ska helt enkelt ta reda på om källan är äkta, om den kommit till ungefär samtidigt som det vi vill studera, om det är fråga om förstahandsuppgifter och om källan är opartisk.

Men om källkritiken nu är så enkel och självklar – varför ska vi då läsa hela böcker om källkritik? Jo, hävdar Thurén, skenet bedrar. Det som kan verka så enkelt i teorin är desto svårare i praktiken.

Varför är det då så svårt?

Den största svårigheten med källkritik är enligt Thorén paradoxalt nog att komma ihåg och ta sig tid att använda sig av den. Andra vanliga fel är att vi tar för givet att alla använder ord på samma sätt. Det är också lätt att under arbetets gång låta orden förändras i betydelse. Att hitta ett rikt källmaterial där händelser beskrivs ur flera perspektiv är svårt och även om man kan konstatera att källorna inte är rena förfalskningar, måste de inte vara helt sanna – de kan mycket väl vara ”friserade”. När en källa stämmer med andra källor behöver den inte heller vara ytterligare ett bevis – den kanske är baserad på de andra källorna? Och även om en del av källorna kommit till i samband med det som de beskriver, måste uppgiftslämnarna ifråga inte ha förstått saken rätt eller ens minnas rätt. Dessutom finns det en uppenbar risk att vi tolkar materialet fel.

Som om detta inte vore svårt nog i sig, skriver Thurén att det inte räcker att vi systematiskt använder oss av den källkritiska metoden. Vi måste dessutom ha kännedom om hur minnet fungerar och hur vi människor, såväl uppgiftslämnare som uttolkare, påverkas av våra rädslor, förväntningar, fördomar och önsketänkanden. Vi måste också ha kunskaper om den tid och den kultur vi studerar, fantasi och inlevelseförmåga och vi måste kunna ifrågasätta det som kan verka självklart för att se sakerna på nya sätt. Därutöver måste vi använda vårt goda omdöme för att värdera vad som är rimligt och sannolikt. Det ställs alltså stora krav på den som vill söka sanningen.

Genom att ge en mängd konkreta exempel från bland annat forskning, rättegångar och nyhetsrapportering, visar Thurén med obönhörlig tydlighet att även de som har källkritik som ett av sina främsta arbetsredskap kan hamna på villovägar. Det är lätt att bli ödmjuk – vem av oss skulle inte kunna göra de misstag som Thurén presenterar? Det är dessutom tyvärr lätt att drabbas av modlöshet – hur ska jag kunna klara det om inte ens proffs gör det? Men Thurén har satt fokus på misslyckanden. Det finns naturligtvis också mängder av exempel på lyckad källkritik – annars skulle ju inte samhället kunna fungera. De flesta faktagranskningar vi gör är tillräckligt bra för att hjälpa oss i vardagen.

Att tänka källkritiskt – ett samhällsansvar

Varje dag översköljs vi med information. En del kan vi direkt avfärda som ointressant och annat som rent nonsens. Men en del av informationen måste vi förhålla oss till.

Vi kommer långt med allmänbildning och en sund skepticism, men om vi därutöver lär oss de källkritiska reglerna är vi mycket bättre rustade att ta ställning och fatta bra beslut. Var och en kan inte klara av att genomskåda alla fel och brister, men vi kan hjälpas åt att värdera informationen och påpeka när den är vilseledande eller direkt falsk. Vi har alla ett ansvar. Källkritik är viktigare än någonsin.

Litteraturförteckning:
Thurén, Torsten (2005). Källkritik. Stockholm: Liber.

Entry Filed under: bokpresentation,utbildning. Posted in  bokpresentation ,utbildning Taggar: , .



4 Comments

  •    Cecilia Bengtsson  |  februari 6th, 2010 at 14:02     

    Tack för ditt gedigna inlägg om källkritik och jag håller med om att detta är viktigt och särskilt på webben. Jag brukar prata mycket med mina elever om att hela tiden ska tänka vem, vad, varför när det söker info på google (eller använda sig länkskafferiet) Det är tänker jag grundkursen i källkritik och det viktigt att eleverna får förståelse för källkritik och varför det är viktigt att ha med dem perspektiven. Jag avnänder mig mkt av materialen på kolla källan mm. Jag tycker att Thuréns tankar om vad vi måste förhålla till förutom den systematiska källkristiska metoden var intressanta, tack för att lyfter fram dem. Jag ska tänka vidare kring detta eftersom du vidgar synen på källkritik ännu mer för mig!

  •    cwaste  |  februari 6th, 2010 at 15:19     

    Vad glad jag blev för din kommentar! Det är så roligt att få respons! 🙂
    Jag har inte använt Kolla källan och Länkskafferiet så mycket än. De har känts mer inriktade på grundskolan. (Jag undervisar på gymnasiet i svenska och historia.) Men jag har förstått genom att lyssna på andra lärare att jag skulle kunna använda dem mer. Nu blev jag ännu mer sporrad. Tack!

  •    Cecilia Bengtsson  |  februari 6th, 2010 at 23:30     

    Visst är det kul med respons : ) Intressant att höra dina tankr om källkritik och särskilt med tanke på dina ämnen. Jag är ju skolbibliotekarie och har bibliotekarieperspekiv på detta men jag tror ju som du att detta är viktiga förhållningssätt att förmedla till våra elever och inte så lätt (tycker jag i alla fall) Jag ser dock en positiv tendens att detta lyfts fram mer och mer bland alla vi som jobbar inom skolan, det rör på sig!
    /Cecilia

  •    Cecilia Persdotter  |  maj 18th, 2011 at 20:29     

    Tack för din fina beskrivning av boken Charlotta! Jag är också skolbibliotekarie, på grundskolan, och hörde talas om boken på en föreläsning i högskolekursen ”Skolbiblioteket – skolans pedagogiska centrum”. Jag blir ännu mer nyfiken att läsa boken nu. Jag en kurs för lärarna i bl.a. kritiskt tänkande och ska tipsa dem om denna sida.


Jag heter Charlotta Wasteson och är gymnasielärare i svenska och historia. Här skriver jag bland annat om böcker, artiklar och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!

Creative Commons licens


Creative Commons License
Jag gillar Creative Commons. Du får därför gärna använda mitt material. (Det är bara att kopiera, ange källa och länka till materialet.) För mer info klicka här!

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Mina bilder på Flickr:

Student 2017

Student 2017 Simrishamn

Student 2017 Simrishamn

More Photos

Meta

Taggar