Bollplanket

Jag tycker att det är bra om eleverna har tillgång till Wikipedia, Flickr, Facebook och Bilddagboken etc även från skolans datorer. De behöver träna sig att använda källkritik såväl när de läser kompisarnas inlägg på Facebook som artiklarna på Wikipedia, och vi kan i skolan ha bra diskussioner kring hur man kan använda dessa verktyg och vad man kan och bör tänka på när man läser, tittar på andras bilder, skriver och lägger ut egna bilder.

Jag tycker att det är en lagom självcensur att tänka att det man skriver och lägger ut, ska kunna ses av alla, det vill säga av såväl chefen och kollegorna, som ens föräldrar och eventuella barn … Även om man sedan väljer att inte göra materialet så öppet, tycker jag att detta är en bra riktlinje. Vem vet säkert vart ens mer privata bilder och statusuppdateringar kan ta vägen om man lägger dem på Internet?

Generellt uppmuntrar jag mina elever att låta sina texter och bilder vara öppna för alla att se på Internet. Samtidigt råder jag dem alltså att inte lägga upp saker som de tycker är pinsamma för dem själva eller deras kompisar eller som de misstänker skulle kunna missförstås av utomstående.

I häftet Ungas integritet på nätet. En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund får man bland annat tips kring vad man ska tänka på när man lämnar ut material om sig själv på nätet (Lindqvist & Thorslund 2009, s 17-22). Där finns också mycket bra övningar och diskussionsmaterial med konkreta exempel på trovärdiga situationer och problem som kan uppstå (Lindqvist & Thorslund 2009, s 57-66).

Detta häfte är mycket bra att utgå ifrån för oss som jobbar i skolan!

Vill du läsa häftet?

Lindqvist, Johnny och Thorslund, Ewa (2009), Ungas integritet på nätet. En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna, .SE:s Internetguide, nr 5, Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Hela häftet kan laddas ner som en pdf här:

http://www.medieradet.se/upload/Broschyrer_PDF/Ungas_integritet.pdf

Alla som skapar något har automatiskt upphovsrätt till sitt material. Med hjälp av olika typer av licenser kan man, om man vill, underlätta för andra att på ett lagligt sätt använda ens verk. För att lära mig mer om detta har jag läst häftet Copyright  – Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet av Mahtias Klang.

Klang berättar att det är formen och inte idéerna i sig som skyddas (Klang 2008, s 10). Detta tycker jag är logiskt och bra. Tänk om människor hade kunnat ta patent på sina idéer! Då skulle mänskligheten inte ha samma möjligheter till utveckling. Samtidigt är det bra att man kan skydda formen, för det kan innebära ett sätt att få betalt för det jobb man lagt ner för att förverkliga sina idéer.

Klang berättar även att det finns två olika typer av rättigheter: ideella och ekonomiska. De ideella rättigheterna innebär att upphovsmannen ska namnges när verket används och att han eller hon kan neka till ändringar i verket eller att verket sprids på ett sätt som han eller hon upplever som kränkande. De ekonomiska rättigheterna innebär att upphovsmannen kan förbjuda eller begränsa kopiering och spridning av verket. Båda typerna av rättigheter kan man välja att avstå ifrån, men bara den senare kan överlåtas (Klang 2009, s 10).

Klang går igenom olika typer av licenser som styr de ekonomiska rättigheterna och talar om vilka rättigheter och skyldigheter som är kopplade till olika verk. Jag själv använder mig mycket av Creative Commons licenser och har valt att lägga många av mina bilder på Flickr som ”Erkännande”. Jag tillåter därmed såväl bearbetningar som att man tjänar pengar på mina bilder – under förutsättning att man visar att jag är upphovsmannen. Därför blev jag lättad över att läsa att man har rätt till att ens verk ska behandlas med respekt, även om man väljer att tillåta bearbetningar.

Vill du läsa häftet i sin helhet?

Klang, Mahtias (2009), Copyright  – Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet .SE:s Internetguide nr 6, Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Hela häftet kan laddas ner som pdf här:

http://www.iis.se/docs/Copyright_copyleft_webb.pdf

Jag har tidigare använt blip.tv för filmer. Nu prövar jag att lägga upp en ljudfil (mp3):

Presentation

Jag har lagligt plockat musiken från Multimediabyrån under Arkiv – Musik – Historisk musik – 1900-tal – Al Capone och så har jag lagt in en kort presentation av mig och min blogg. Ljudfilen gjordes med hjälp av Audacity och omvandlades sedan till mp3 med hjälp av MP3-kodaren LAME.

Mmm … jag vet inte. Riktigt smidigt var det inte. Det måste gå att göra det enklare. Har ni några tips?

Det är sommar och sol och jag roar mig med sommarlovsläsning. Jag tar en kurs på KTH och i den ingår att vi ska blogga på Blogger. I sommar kommer jag därför bara att publicera inlägg på följande blogg:

http://cwasteson.blogspot.com/

Inläggen kommer att handla om användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Jag testar bl.a. webb 2.0, olika lärplattformar och open source-verktyg och -material.

Välkomna!

Den här sidan erbjuder mycket bra material och användbara länkar:
http://medieradet.se/
Särskilt länken till f.d. Tidningen i skolan, numera Mediekompassen, tror jag att jag kommer att ha mycket nytta av i skolan!

Har du använt Medierådets material? Eller har du andra tips på sidor kring medier och mediers påverkan?

Här kan ni se en talande illustration av hur Wikipedia fungerar:

http://www.youtube.com/watch?v=eaADQTeZRCY

Tyvärr har Collage Humor tagit bort möjligheten att bädda in deras film, så ni får gå till Youtube för att se den. Det är dock värt det!

Sir Ken Robinson, kreativitetsexpert och professor emeritus vid Warwicks universitet i England, hävdar att skolan dödar kreativiteten: “children grow out of creativity” eller, ännu värre, “the schools educate the children out of creativity”. Hemskt om han har rätt!

Robinson säger också “Om du inte är beredd på att ha fel, så kommer du inte att kunna tänka eller göra något originellt” och han hävdar att intelligens är “diverce, dynamic and distinct”.

Har Robinson rätt i att skolan utbildar bort barnens kreativitet? Vad tycker du?

Vill du läsa mer om Ken Robinson kan du till exempel läsa här: http://sirkenrobinson.com/skr/

När jag var ute och promenerade såg jag en text målad på ett elskåp nere vid hamnen: “Hat är vackert. Utan hat ingen kärlek.”

Det kan vid första anblicken låta klokt. Motsatser behövs. Ofta. Men jag tror att ju mer och fler man hatar, desto svårare får man att älska. Och ju mer och fler man älskar, desto lättare får man att älska. Hat föder hat och kärlek föder kärlek, inte tvärt om!

Vad tror du?

Här kommer en träffande beskrivning av problemlösning på hög nivå (BP):

Här kommer en bra film om hur livet kan bli en mardröm och om hur det i viss mån kan ställas till rätta igen:

I filmen handlar det om en tonårig tjej, men farorna är desamma oavsett hur gammal man är och vilket kön man har.

Hur skyddar vi våra elever mot nätmobbing, grooming och andra faror via nätet?